Klaras inridning fortsätter

Tänkte börja med att svara på några frågor som Kristin hade:

Hur går det med Klaras galopp? Är hon helt van nu när du rider henne eller är det mycket jobb kvar tills hon har accepterat dig på ryggen utan problem alls?:)

Jag skulle nog vilja säga att Klara är van med ryttare nu, men å andra sidan har hon aldrig velat bli av med sin ryttare eller känts otrygg med någon på ryggen. Jag har åkt av en gång i våras när hon brallade när jag red barbacka hem från hagen, sedan har hon sparkat backut en gång när hon såg ett rådjur när Kalle red, och en gång när jag bad om galopp i korallen. Men thats it. Vissa dagar kan hon kliva åt sidan när man sätter i foten i stigbygeln, men om man förbereder henne med att trycka lite med handen i stigbygeln innan man svingar sig upp så brukar det inte vara något problem, men när man sitter där så är hon bara lugn. Jag skulle säga att det är lättare att rida ut på henne än Gubben, han kan rejsa mer på hemvägen och hitta fler spöken i dikena.
   Jag känner mig inte nervös på något vis längre när jag rider henne, ja förutom om vi ska prova något nytt, som tex galoppen. I korallen har jag galopperat några gånger med henne, några språng och sedan saktat av. Hon är väldigt bekväm av sig och vill inte alltid komma upp i galopp, och så är det jobbigt såklart, och i en cirkel ;) Jag tror att jag snart ska be om galopp i hagen som är inhägnad, jag tycker det känns tryggare med staket sånna gånger, men jag vet att vi behöver träna mer på röstkommandot i galoppen i korallen innan. Hon vet vad det betyder, men som sagt, kommer inte alltid upp i galoppen så snabbt som jag vill. Hon är så gullig när jag tränar Gubben i korallen och hon står i hagen intill och jag ber han om galopp, då jäklar sätter hon av i galopp minsann!

Igår hängde föräldrarna med till hagen när jag skulle rida, det tycker hästarna om, speciellt Gubben:

Mamma och Gubben

Pappa och Gubben

Gubben är verkligen en riktig kelgris när han är på det humöret!

Sedan tog mamma bilder på mig och Klara när vi körde ett pass.

 Med den skottsäkra flytvästen på så tog vi ett pass med mycket trav, och det tyckte Klara var jooobbigt. Tjockmagen och den dåliga kondisen kändes väl på, haha! Men vi höll oss till vårt nya mål, att trava längre, nu körde vi någon minut på raken, på volt, i serpentiner och längs staketet.
Hon börjar förstå vinken med skänklarna men fortfarande kan jag få ta i med tygeltag ibland. Jag själv måste tänka på att vända mig åt det håll vi ska och att planera ritten så att jag vet vart jag ska, då flyter det på mycket bättre.

Vi övade också på att skritta och trava över bommar, och att rida och backa emellan dom. Det går bättre och bättre för varje gång, men jag behöver lägga ner mer träning på att backa rakt.

Men allt som allt så är jag nöjd, och det verkar Klara själv också vara efter våra pass. Då ska hon alltid stå och bli kliad en stund. Hon är ju för go.

PS: Nu ska det gå att kommentera utan att behöva logga in på något crap! :)

/Sandra