Gubben: Mitt älskade gamla 18-åriga charmtroll får stå ut med mycket. Inte bara det att han är lägst i rang, alltid får äta sist och aldrig får leka i hagen (som han älskar), han får också stå i skymundan av Klara när det kommer till aktivering. Det bästa med honom är att han klarar det. Han är lika go om det så går två veckor mellan ridturerna. Men nu har det blivit bättre! Igår var han och jag på en långtur ensamma. Så härligt, det är nyttigt att varva ofta mellan hästarna, de är så olika och lär mig saker på skilda vis.
Mitt mål med Gubben nu är att han får komma ut och röra på sig, trava snabbt som han gillar, mumsa gräs i skogen och bara må gott. Plus att jag tillägger longering. Jag har nöjt mig med att han galopperar i korallen och kommer antagligen lägga ner mitt tidigare fokus på galopp i ridningen. När vi får till vår korall på vår gård kommer hans träning naturligtvis fortsätta där, och kanske tar jag åter igen upp det då. Men det känns inte som ett måste. Aktiv pensionär känns som ett gott mål.
Klara: Den lilla tösen blir nu fem år. Jag trodde inte frön början att det skulle gå så bra som det ändå gjort med henne. Vi kan rida ut på turer både med sällskap och på tu man hand. Hon skrittar, travar, galopperar och gör halt på kommando när man longerar eller arbetar i korallen, nu är det bara att fortsätta nöta på det. Hon känns mer och mer stabil på uteritt. Tryggare i sig själv, även om det behövs mer träning. Hon behöver miljöombyten, det är något jag vill satsa på till sensommaren, lasta och fara iväg någonstans. Kanske till svärmor och rida ut tillsammans med henne och fina Perlina. Klara behöver åka mer transport, se nya platser och bli världsvan. Det är ett enormt och jätteviktigt mål för oss. Hennes kondis måste bli bättre, hennes mage är för rund och sommarbetet ska stängas ut bit för bit. Går det som jag vill ska vi träna galoppen uppsuttet mer i sommar, jag har bett svärmor komma till oss och hålla kurs i hur jag kan samla henne inför galoppträning. Så spännande!
Klara tar mest tid, vilket känns mest naturligt. Hon behöver det och hennes ålder kräver det. Men det känns som det går framåt, men som vanligt önskar man att det fanns mer timmar på dygnet.
Åh, jag tycker det låter riktigt bra med Gubben!! Att ni håller det på lagom nivå och har det mysigt tillsammans! Måste ha känts underbart ändå att rida ut på Gubben ensam en långritt, att ni liksom fick tillbaka samma känsla som ni delade med varandra jämt förut? Så hade nog i alla fall jag känt, man glider lätt ifrån vissa saker när andra saker måste prioriteras!
SvaraRaderaLåter bra med Klara också. Jag är så sjukt imponerad av er, ni är hur duktiga som helst! Världsvana hästar är alltid trevligt, också ett mål för oss... Då känner man sig inte alls lika begränsad och nervös inför varje grej. :)
Ja det är skönt att ha den målsättningen med Gubben, han trivs och mår så gott med det också så det känns extra bra! Och sen är det precis som du skriver, när vi tar våra långa turer ensamma så finns vår känsla där, den som bara jag och han har!
RaderaTack! Ja jag kan säga att det mesta är hennes förtjänst, hon är oftast lugn och lyhörd, men visst har hon sina sidor.. Oh ja! Som med det mesta är väl mycket träning vägen framåt, men jag önskar att jag hade någon timme extra i veckan att lägga dit bara :)
När vi är världsvana så kommer vi åkandes neröver och hälsar på, haha ;)
Vad härligt :) Är det fullt upp med att jobba och/eller plugga gissar jag, samtidigt som ni har en ny gård att sköta om?
SvaraRaderaLåter riktigt bra!! Så när vi är världsvana är det min, Kajsas och Lillens tur att komma med vagn och campa i fina Sundsvall haha!